Nu leder vägen österut till Kina.

Now I will have a few weeks break with the blog. But I come back as soon as possible again.

Last year’s long-distance vacation led west. (Unfortunatey, it took a year before I was ready to post the pictures from Cuba.)

Now the road will lead east. In a couple of days, the trip goes to China where we are going on a 17 days round trip with Lotustravel. It will be so exciting. The program is full of lots of places and cities to visit. There will surely be plenty of pictures in the camera with home. (I should try to insert the photos a little faster this time .)

_____________________________________________

Nu kommer jag att göra några veckors uppehåll med bloggen. Men kommer tillbaka så snart som möjligt igen.

Förra årets långvägasemester ledde västerut. ( Tog ju tyvärr ett år innan jag blev färdig att lägga in bilderna från Kuba.)

Nu kommer vägen att leda österut.

Om ett par dagar går färden till Kina där vi ska på en 17 dagars rundresa med Lotustravel. Det ska bli så spännande. Programmet är helspäckat med massor av platser och städer vi ska besöka. Det blir nog mängder av bilder i  kameran med hem. (Ska försöka lägga in bilderna lite snabbare denna gången 😀 )

Fotot nedan är taget nyligen under en promenad här hemma.

 

 

Annonser

Staren i vår Björk

Nu sitter staren högst upp i vår björk på tomten och ”knarrar” varje dag. Vi har en starholk längre ner i björken som de brukar bygga i och få ungar.

Förra året var det riktigt sorgligt. Föräldrarna matade sina ungar så ivrigt och vi följde det hela dag efter dag. När ungarna var på väg att flyga ut ur boet, så tog skatorna allihop en efter en. De riktigt satt och väntade ut ungarna när de kom ut och skulle pröva sina vingar.

Hoppas ungarna kommer att klara sig i år.

Vi har 2 ettriga skator som har sitt revir på vår tomt där de brukar gå och stroppa sig. Visst, skator är ju ganska vackra och rätt så roliga att följa , men så elaka när de tar fågelungar.

En skarp måne på Kuba

Med den här månen tagen med 4 dagars mellanrum avslutar jag min Kubaserie.

Månen är fotad med min lilla kompaktkamera som är en  komplementkamera. Den fotar helt otroliga bilder så liten den är .Det är en  Panasonic/Lumix med Leicaobjektiv. DMC-TC60  Långzom. Kan även ställas in på macrotagning. Den tar både macro och tele på mycket långt avstånd samt går att göra manuella inställningar på. Lagom liten och nätt att ha med sig när man inte vill bära. Tar dessutom bättre bilder på långt avstånd än mitt makroobjektiv 70-300mm och mitt nya objektiv 16-300mm. Den lilla kameran går ännu närmre objektet.  Se nedan om mitt nya objektiv.

Denna kamera var med denna kvällen då jag lagt min systemkamera i safetyboxen,

Jag har senare köpt ett alltiallo objektiv till min NIKON för att slippa byta objektiv när jag inte vet vad jag ska fota och det måste gå snabbt att ta en bild på en fågel med teleobjektiv eller en insekt med macro. Det var ett perfekt objektiv till min systemkamera. Dessutom är det inte större än det vanliga objektivet till min Nikon.

Mitt nya objektiv till min Nikonkamera är Tamron AF 16-300/3,5-6,3 Di II VC PZD bygger vidare på Tamrons tradition att ständigt flytta gränser för vad som är optiskt möjligt, inte minst när det gäller superzoomar.

Objektivet är vädertätat med bland annat gummipackning runt bajonettfattningen, och känns välbyggt med lagom trög känsla i fokus och zoomring. Mellan brännvidderna 16-300mm växer zoomen ca 8cm på längden som mest. Fokuserar relativt snabbt och tyst tack vare Piezo Drive AF-motorn (PZD).

Närgränsen är endast 39cm genom hela zoomomfånget och ger en avbildningsskala på 1:2,9 på 300mm brännvidd, vilket i sin tur innebär att minsta fotograferbara yta landar på ca 44x67mm (skala 1:1 = ca 15x23mm i APS-C format). Inbyggd (VC) stabilisering gör det möjligt att fotografera med upp till ca 3 steg längre slutartider än normalt.

Nu bild på månen sedd från Kuba  tagen med den lilla kameran med 4 dagars mellanrum

15. Bröllopspar på Hotellet / Kuba

Det var ett par bröllop på hotellet under den veckan som vi bodde där. Där fanns ett vigselkapell precis intill havet. Jag fick inte syn på dem förrän vigseln var klar och följet hade börjat splittra sig. Någon bild på lite avstånd blev det. Hade enbart mobilen med mig då, så jag kunde inte Zooma in som jag kan göra med min systemkamera.

De andra som hade gift sig fick jag syn på en annan dag när de gått ner till stranden för fotografering bland alla badande. Oj , vad mycket sand bruden fick i klänningen. Tärnorna försökte skaka bort det värsta.

Där var många gäster på hotellet som var från Kanada. Jag tror att dessa följe kom därifrån.