Kvarnen i Fiskebäckskil. Sista inlägget från Bohuslän

Denna kvarn byggdes 1854-55 av mjölnaren Per Olsson.

1864 såldes den till skepparen och redaren Amandus Bengtsson som anställde ”Mjölnar-Hinrik”, Johan Henrik Nilsson för att sköta kvarnen. Han var en känd och omtalad person med många järn i elden: mjölnare, snickare, likkisttillverkare, byggmästare och donator till Fiskebäckskils fattiga.

Hans bror Carl August fick efter en tid överta mjölnaresysslan. År 1878 köpte han kvarnen av Amandus Bengtsson. Han fick dock inte vara kvarnägare länge – redan 1883 dog han endast 35 år gammal. Hans hustru Olivia fortsatte att driva kvarnen med hjälp av Johan Petter Adolfsson. Denne dog dock 1895, 33 år gammal. Efter Johan Petters död hade Olivia ej någon inneboende mjölnare, men troligen har hon ändå lejt hjälp eftersom kvarnen var i drift till omkring 1905. Möjligen var det ”Mjölnar-Hinrik” som återgått till sysslan.

Den 9 september 1913 sålde Olivia kvarnen till ideella Föreningen Sjöstjärnan som sedan dess äger och förvaltar kvarnen som kulturminnesmärke. Den här typen av kvarn kallas holländare. Denna kvarn var en tullkvarn. Noggranna protokoll från 1855 och 1856 visar hur stor årlig grundlega (skatt till kronan) som ska erläggas samt en lista på personer som vill utnyttja kvarnen, alltså underlag för verksamheten, liksom kvarnens mått. Kvarnen skattelades efter beräknat antal tunnor råg, korn, havre och vete resp. blandsäd.
Den äldsta uppgiften om en väderkvarn på den här platsen finns i 1773 års kvarn- och mjölnarelängd.

Kvarnen här på Kvarnberget är ett kännemärke för Fiskebäckskil och viktig att bevara för framtiden. Detta kräver underhåll och kvarnen tjärstryks löpande och vingarna vrids.2016-08-15-bohuslan-0672016-08-15-bohuslan-0772016-08-15-bohuslan-070 2016-08-15-bohuslan-066

Annonser

Båtar på havet

Utsikt från Fiskebäckskil mot Lysekil som bara ligger en kort bit ifrån. Bild på passagerarbåten som går mellan Fiskebäckskil och Lysekil. På bilden med den gula färjan så är det bilfärjan som går där emellan så man inte behöver köra en omväg.2016-08-15-bohuslan-051 2016-08-15-bohuslan-041 2016-08-15-bohuslan-0442016-08-15-bohuslan-0532016-08-15-bohuslan-054

Härliga Fiskebäckskil

 Historia

Fiskebäckskil sett från Östersidan, omkr. 1900
Fiskebäckskil å Skaftöland är ett af de äldste Fisklägen, hwars kyrka fordom stått wid Oxwik, men derefter blifwit flyttad till en höjd å GymnasiiHemmanet Fiskebäcks ägor. Tiden då sådant skett är icke känd. -Folkmängden utgör 675 personer, som hafwa lifsuppehället dels med fragtfart på In- och Utrikes Orter och med fiske. Här finnes 11 större och mindre fiskbåter, å hwilka år 1821 fångades 819 wålor Långor och 917 wålor Torsk. Stället är ett af de snyggare i sitt slag, och större delen af folket bildadt. 143 Manhus utom de å östersidan finnas här.
— Ur ”Försök till Beskrifning öfwer Orousts och Tjörns Häraders Fögderier uti Götheborgs- och Bohus-Län”, Johan Fredrik Hellberg, 1824

Samhället har sedan 1500-talet vuxit fram som fiskelägeSkaftölandet, på västra sidan av en djupt inskuren havsvik (”kil” på gammal bohuslänska). På östra sidan av samma vik ligger fiskeläget Östersidan, som uppstod som ett ”systersamhälle” till Fiskebäckskil och nu är en del av tätbebyggelsen.

Under det expansiva 1800-talet omvandlades det till ett burget skepparsamhälle, med Bohusläns största fraktflotta. När lönsamheten minskade inom skeppsfrakten började man inrikta sig på det framväxande badortslivet, och samhället har under 1900-talet alltmer blivit en renodlad sommarort.2016-08-15-mobil-augusti-2016-007 2016-08-15-bohuslan-008 2016-08-15-bohuslan-009 2016-08-15-bohuslan-023 2016-08-15-bohuslan-026 2016-08-15-bohuslan-034 2016-08-15-bohuslan-069 2016-08-15-bohuslan-072 2016-08-15-bohuslan-089